När du får en remiss från din läkare kan det kännas som början på en ny och ibland lite osäker process. Kanske ska du till en specialist, till sjukhuset eller genomgå en undersökning du inte känner till. Men vad händer egentligen från det att remissen skickas tills du får en tid – och hur kan du själv bidra till att allt går så smidigt som möjligt? Här får du en överblick över vad du kan förvänta dig.

Vad betyder en remiss?

En remiss är din läkares sätt att skicka dig vidare inom vården. Den fungerar som en slags “biljett” till specialiserad vård eller undersökning. I remissen står information om din hälsa, tidigare behandlingar och varför du behöver utredas vidare.

Det finns olika typer av remisser – till exempel till specialistläkare, fysioterapeut, psykolog eller sjukhus. I vissa fall krävs remiss för att du ska få tillgång till offentlig vård eller för att få vård inom högkostnadsskyddet.

Vem kontaktar vem?

När din läkare har skickat remissen beror nästa steg på vart du är remitterad.

• Till specialistläkare: Ofta kontaktar mottagningen dig när de har fått remissen. Du får då ett brev eller ett meddelande i 1177 Vårdguidens e-tjänster med information om väntetid och hur du bokar tid.
• Till sjukhus: Sjukhuset tar vanligtvis kontakt när remissen har bedömts. Du får ett brev eller ett digitalt meddelande med besked om när du kan förvänta dig en tid.
• Till fysioterapeut eller psykolog: I vissa fall behöver du själv ta kontakt för att boka tid. Det kan vara bra att göra det så snart som möjligt, eftersom väntetiderna kan variera.

Om du är osäker på vem som tar nästa steg, fråga din läkare innan du lämnar mottagningen.

Väntetider och vårdgaranti

Väntetiden kan variera beroende på vilken typ av vård du behöver och var i landet du bor. I Sverige finns en vårdgaranti som innebär att du ska få kontakt med primärvården samma dag du söker, få läkarbesök inom sju dagar, och – om du får en remiss – få tid till specialist inom 90 dagar. Behandlingen ska sedan starta inom ytterligare 90 dagar.

Om du inte får vård inom dessa tidsramar har du rätt att vända dig till din region för hjälp att hitta ett annat vårdställe med kortare väntetid.

Förberedelser inför undersökningen

När du har fått en tid är det bra att förbereda sig. Läs kallelsen noggrant – där står om du behöver fasta, ta med legitimation eller sluta med vissa läkemedel innan undersökningen.

Skriv gärna ner frågor i förväg, till exempel: “Vad kommer att hända under undersökningen?” eller “När får jag svar?”. Det gör det lättare att komma ihåg allt när du väl är på plats.

Om du känner dig orolig kan du ta med en närstående. Det kan vara skönt att ha någon som lyssnar och stöttar.

Læs også:

Handledning i hälso- och sjukvården: Så stärker läkare sin professionalitet genom kollegialt utbyte

Läkare

I en pressad vårdmiljö blir handledning ett viktigt verktyg för läkare att utvecklas professionellt, reflektera över sitt arbete och hitta stöd hos kollegor. Genom strukturerade samtal och erfarenhetsutbyte växer både trygghet, kvalitet och arbetsglädje.

Remiss mottagen – vad händer nu?

Läkare

Att få en remiss kan väcka frågor och osäkerhet. I den här artikeln får du veta vad som händer från det att remissen skickas tills du får en tid, hur vårdgarantin fungerar och vad du själv kan göra för att processen ska gå smidigt.

Dela kunskap med eftertanke: Förebygg missförstånd om sjukdom och hälsa

Läkare

I en tid av snabb informationsspridning är det lätt att goda intentioner leder till missförstånd. Lär dig hur du kan dela kunskap om sjukdom och hälsa med eftertanke – och bidra till ett tryggare informationsklimat för alla.

Läkarbesök genom livet: Så upplevs mötet med läkaren i olika åldrar

Läkare

Hur upplevs egentligen ett läkarbesök i olika åldrar? Följ med på en resa genom livets faser och upptäck hur våra behov, känslor och förväntningar på vården förändras från barndom till ålderdom.

Efter undersökningen – vad händer sen?

När undersökningen eller behandlingen är klar får du oftast svar från den läkare eller mottagning som utfört den. Ibland får du svaret direkt, ibland skickas det till din vårdcentral. Du kan också se många provsvar och journalanteckningar via 1177.se.

Om du behöver ytterligare undersökningar eller behandlingar hjälper vårdpersonalen till att samordna det. Du har alltid rätt att be om en kopia av din journal eller dina provsvar.

Om du inte hör något

Ibland kan remisser försenas eller hamna fel. Om du inte har hört något inom ett par veckor är det helt okej att följa upp. Börja med att kontakta mottagningen du är remitterad till. Om de inte har fått remissen kan din vårdcentral skicka den igen.

Det är bättre att fråga en gång för mycket än att vänta i onödan.

Goda råd för ett tryggt vårdförlopp

• Fråga om du är osäker. Vården kan vara komplex, men personalen är van vid frågor.
• Håll ordning på dina tider. Använd kalender eller app för att notera bokningar och förberedelser.
• Ta med en närstående. Två öron hör bättre än ett – särskilt när mycket information ges.
• Använd 1177.se. Där kan du se dina remisser, provsvar och journalanteckningar samt läsa mer om vårdgarantin.

Att få en remiss är ofta första steget mot att få klarhet i din hälsosituation. Med lite kunskap om hur processen fungerar kan du känna dig tryggare och mer delaktig i din egen vård.